Hur man kan le medan tårarna rinner ner längst kinden.
(Tryck på play, lyssna och läs)

Det är roligt det där, hur man kan känna sig glad, men ändå vara ledsen, hur man kan le medan tårarna rinner ner längst kinden. Hur svart kan vara vitt, och hur vitt kan bli svart. Saker som inte går att beskriva och som kan vara bra men dåliga, suddiga och oklara, men samtidigt tydliga. Hur man vill skrika av glädje och sen sparka på en vägg. Hur allt känns som en varm sommardag men går över till en stormig höstkväll. Hur solen kan skina men hur regnet sedan faller ner. Hur kommer det sig att man under 1 timme kan känna så mycket men sedan inte förklara varför eller hur. Jag ler, men tänker. För jag vet inte, nej jag vet inte vad det är.
Kommentarer
Postat av: Anonym
<3
Postat av: tess
sv; Jaa elr hur! Förkyld och risig ._.
Va bra skrivet! man känner igen sig skapligt mycket!
Puss
Postat av: Evelina
Fin text!
Postat av: Anonym
<3
Postat av: SAGA LINNES
Arå, det är helt okej :)
Postat av: mira lindberg
Underbar text !
Postat av: chris
bra skrivet! känner igen mig i det du skriver så mkt nu!
Trackback